Skyddat boende - en säker miljö för den utsatta
Vad är ett skyddat boende?
Ett skyddat boende är ett tillfälligt boende där du som är utsatt för våld eller hot från familj eller partner kan bli placerad i. Detta görs av en myndighet, vilket är i det flesta fallen socialtjänsten i din kommun där du är bokförd.
Vad innebär skyddat boende?
Skyddat boende innebär en hemlig bostadsadress som är okänd för den/dem som du idag är hotad av. I ett skyddat boende får du även olika skydd i form av larm, överskyddslarm och andra tekniska säkerhetslösningar. På Upphandlingsmyndigheten.se kan du läsa mer om vad ett skyddat boende innebär och hur det fungerar.
Möblerade bostäder
Det kommande boendet är oftast möblerat då det ska bli så hemtrevligt som möjligt för den utsatta, plus att den drabbade i detta stadie ofta inte har möjlighet att köpa nya möbler för sitt boende.
Vem betalar ett skyddat boende?
I de flesta fall är det Socialstyrelsen i den kommun du jobbar i som betalar ditt boende till det företag eller den organisation som har hand om skyddet. Du som är utsatt ska inte behöva tänka på det ekonomiska under denna jobbiga period.
Vad krävs för skyddat boende?
- Personer som har en tydlig och allvarlig hotbild mot sig
- Personer som är med om våld i hemmet, psykiskt eller fysiskt
- Personer som behöver ett annat hem innan det händer något allvarligt
Vad händer efter skyddat boende?
Det som händer efter din placeringstid beror på hotbilden. I flera fall väljer kommunen tillsammans med den placerade vad som ska hända. Antingen bor du kvar i samma ort, eller så får du komma hem till din hemort om din hotbild är borta.
Olika typer av ägare på skyddande boenden
Idag drivs skyddade boenden av olika typer av ägare. I en artikel från socialstyrelsen.se kan du läsa att cirka 78% av de skyddande boendena bedrivs av ideella föreningar. Nedan kan du se en sammanställning där andel och antal skyddade boenden syns per ägare.
| Antal och andel skyddade boenden, per driftsform | ||
| Antal | Andel (%) | |
| Kommunala | 19 | 15 |
| Ideella | 102 | 78 |
| Privata | 9 | 7 |
| Samtliga | 130 | 100 |
Genomsnittligt antal platser för vuxna och medföljande barn
| Genomsnittligt antal platser | ||
| Platser för vuxna | Platser för medföljande barn | |
| Kommunala | 11 | 16 |
| Ideella | 5 | 8 |
| Privata | 9 | 10 |
| Samtliga | 6 | 9 |
Bedömningsmodeller som används av boenden
Det finns olika typer av bedömningsmetoder som används. I ett dokument från ettjamstalltvastmanland.nu på sida 25 kan du läsa mer om de olika metoderna. Nedan ser du de vanligaste metoderna och en kort beskrivning om dessa.
Patriark
En bedömningsmetod för hedersvåld som används inom socialtjänst och polis.
Sara
Bedömningsmetod som används när våld i nära relation uppstår. Syftet här är att utreda risk för upprepat partnervåld. Används främst av polis.
Sam
En bedömningsmetod som används för att bedöma stalking. Används främst av polis.
FREDA
En bedömningsmetod som används av socialtjänsten och deras arbete mot våld i nära relationer.
NSP
(Nationellt stödprogram). Denna metod används vid människohandel och exploatering.